Åskforskning
Avdelningens forskargrupp inom åskforskning har som mål att förstå blixtens mekanism och samla in så mycket information som möjligt om blixtens påverkan på människor, på elektriska installationer och på jordens atmosfär. Sedan 1931 har forskare vid denna avdelning arbetat med att undersöka blixten och skydd för dess verkningar.
För mer information om åskforskning, vänligen kontakta Vernon Cooray via e-post Vernon.Cooray@angstrom.uu.se.
Åskskydd för känsliga strukturer
Även om man skyddar en byggnad från blixtnedslag enligt de standarder som gäller, så kan man inte garantera att byggnaden kommer vara 100% skyddad från blixtnedslag. Den gällande standarden använder sig av medelvärden för blixtar, men särskilda egenskaper kan förekomma som kan leda till att åskskyddet inte fungerar som det är tänkt, vilket kan leda till allvarliga olyckor. Målet med detta projektet är att ta fram bättre procedurer för att utvärdera och designa åskskydd för att skydda känsliga byggnader som kärnkraftverk och viktig elektrisk infrastruktur.
Urladdningar vid lågt tryck
I detta forskningsprojekt studerar vi elektriska urladdningar som äger rum i den övre atmosfären där lufttrycket bara är en bråkdel av trycket vid jordytan. Liknande urladdningar kan vi skapa vid högvoltslabbet vid Uppsala universitet. Genom optiska metoder studerar vi hur luften påverkas av de elektriska urladdningarna.
Produktion av NOx från elektriska urladdningar och blixtar
Blixtar är en av de huvudsakliga källorna till kväveoxider i atmosfären, och kan även vara den dominerande källan till kväveoxider i troposfären i Stilla Havet. Genom detta forskningsprojekt mäter vi förekomsten av NOx från elektriska urladdningar liknande blixtar i åskväder.
Bildandet av röntgenstrålar i elektriska urladdningar
Nya upptäckter av röntgenstrålar som bildats genom blixturladdningar har lett till flera olika teorier om vad som kan åstadkomma detta. Enligt en teori, först utvecklad av nobelpristagaren C.R.T. Wilson, så kan sönderfall generera högenergetiska elektroner som genom bremsstrahlung ger upphov till röntgenstrålar. En annan teori bygger på "runaway electron" hypotesen, och menar att MeV-elektroner genererade av kosmiska strålar accelereras i åskväder vilket i sin tur skapar röntgenstrålar. Detta forskningsprojekt syftar till att kvantifiera röntgenstrålningen i luft och andra gaser genom kontrollerade laboratorieexperiment. Resultaten är viktiga inte bara för förståelsen av elektriska urladdningar och blixtar, utan även för att förstå de fundamentala egenskaperna hos sönderfall i luft.
Mer information om åska och åskskydd
Webbplatsen http://www.hvi.uu.se/index.html har mer information om åska och åskskydd (endast på svenska).
